Detta är min svensk uppgift jag ska lämna in :)

Detta ögonblicket  gav mig så mycket smärta att jag aldrig kommer kunna glömma ögonblicket, hela min värld rasade ihop…

Han kom fram till mig och gav mig en mjuk blöt kyss på min nacke. Jag vände mig förvånat om fast jag visste det var han, för bara han hade de mjuka läpparna. Han satt sig lätt nära bredvid mig. Tog sin arm över mig och kollade på mig. Hans vackra bruna ögon sjönk djupt in i mina gröna.  Vi började fnittra och han lutade sig fram mot mitt ansikte och gav mig en lång kyss. Jag stängde mina ögon och njöt. Vinden blåste genom mitt hår och värmen stekte på mitt ansikte. Allt var perfekt. Med honom var jag i ett sagoland. Jag kände att jag kunde glömma bort alla mina problem, bara att få känna hans närhet och ligga i hans knä.  Han fick mig helt enkelt att känna mig som en prinsessa som äntligen hade hittat sin prins.  Men som alla sagor så kommer slutet här också.

Allt var perfekt tills dagen den 4e april 2009, jag minns allt som om det hände igår. Vi hade varit tillsammans i 3 månader då. Vi hade gjort allt möjligt tillsammans som när vi reste utomlands till Thailand. Det var första gången mina föräldrar litade på en kille så här. De släppte iväg mig ända till Thailand med honom. Vi stannade där i 1 månad och om jag ska vara ärlig så var det de bästa 4 veckorna i mitt liv.  Den känslan som jag hade där går inte att beskriva. Det var som om vi hade startat ett nytt liv tillsammans. Utan alla problem, bara han och jag.Han var inte alls den killen som lekte cool framför sina vänner, nej, han stod alltid bredvid mig och visade sina vänner vilken fin brud han hade. Det gjorde alltid mig trygg att han inte skulle hitta någon nyare finare tjej.

Fast många hade baktankar, för som alla andra var han inte perfekt. Han hade haft många problem i livet innan och då hade han också haft många olika flickvänner.  Han hade behandlat flickorna dåligt. Bara utnyttjat de och slängt de sedan.  Men jag visste att han aldrig skulle göra så mot mig. Jag var hans liv och hans ”allt” som han sa. Med tiden började hans vänner också inse att han var helt annan person. De såg glimten i hans ögon och att han aldrig hade varit så kär som han sa han var.  Han tog min hand och vi gick från gården vi precis hade varit på med hans vänner. Jacob, hans bästa vän, ropade efter honom ’’kom, dra inte’’. Han ropade tillbaka att han skulle gå och fira min mammas fördelsdag. Jag kollade på honom och såg att något var fel. Hans humör hade sjunkit och ögonen var inte lika vackra och glänsande, nej, jag visste att han ville vara med sina vänner. Saknade han sitt gamla liv?  Jag sa inget och vi fortsatte gå. Nästa dag när vi skulle träffas fick jag ett kort sms från honom där han hade skrivit ’’kan inte träffas idag.’’  Det var konstigt att höra det av honom eftersom han aldrig hade skrivit så innan, så jag visste inte vad jag skulle skriva. Efter en liten stund kom ännu ett sms. Jag tog min mobil och där stod det ’’jag tror att vi borde ta en paus.’’  Nu fick svårt att andas och mitt hjärta kändes som om tusen knivar stack igenom.  Mina ögon började läckas av tårarna som sedan rann ner från min kind. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Det ögonblicket förändrade allt .  I just det ögonblicket föll jag ner från sagolandet till mörkaste helvetet. Den varma känslan om att jag hade den pojkvännen som ingen annan hade var nu kall.  Allt var slut och jag föll ner i en mörk svart grop där jag låg helt hjälplös. Det krävde bara 3 månader att bli kär i honom. Så kär att jag nästan ville dö efter att allt var slut. Att det bara kändes i hjärtat var inte sant, jag kände det i hela min kropp. Så för att hålla statusen om att jag inte bara var en av hans flickor som han utnyttjat, gick jag till skolan med ett stort leende på mina läppar. Jag sökte upp mina vänner. De var glada att jag var tillbaka och att jag var utan kille för nu kunde mitt liv fortsätta som det var innan med massa fester varje helg. Jag skrattade och sa hur mycket jag hade saknat festerna med dem. Men egentligen var jag så ensam att det inte gick att beskriva. Killen jag gett hela mitt hjärta till var borta. Den tiden då alla problem försvann var borta för nu fanns han inte där och tog bort problemen. Alla vackra stunder och de mjuka kyssarna.

Det var bara jag nu ingen annan, bara jag. Ingen kunde hjälpa mig för ingen visste hur jag kände och jag hoppades på att ingen får känna den tomheten som jag fick känna, för det är en känsla som tar all din kraft från att leva.